Wednesday, September 16, 2015
Nätbaserat lärande är en alltmer viktig aspekt för högre utbildning för att den uppfyller behoven hos många studenter som inser vikten av fortbildning för att få jobb i dagens samhälle som kräver kontinuerligt nya färdigheter på grund av de socioekonomiska förändringarna på arbetsmarknaden. Distansundervisning är ett bekvämt, flexibelt och hanterbart alternative för många. Jag är en av dem som valde distansundervisning för högre utbildning. Som ensamstående förälder hade jag inte möjligheten att läsa på heltid på ett traditionellt sätt, det vill säga rums-och tidsberoende deltagande. Hur kommer det sig att nätbaserat lärande är inte lika framgångsrik som rums-och tidsberoende deltagande?
Min läranderesa började med korrespondensundervisning med vissa fysiska träffar. Kommunikationen var en till många och vid de fysiska träffarna var kommunikationen många till många. Några år senare bidrog teknikutvecklingen till en frigörelse från ett fysiskt bundet deltagande. Frigörelsen började med färdskrivarmodellen och nu förtiden har vi landat i nätverksmodellen. Kommunikationen på sistnämnda erbjuder flera kommunikativa allternativ från en till en, en till många och många till många vilket jag inser baserat på min erfarenhet har gynnat bäst min lärandeprocess.
Hrastinski S.(2011) presenterar ett antal basfaktorer som är avgörande om man ska introducera distansutbildning för lärare och studenter. Dessa är: digital kometens, passande pedagogiska metoder, en god lärplattform, en väl fungerande teknisk support samt en positiv organisationskultur. Det finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till för att nå framgång i den nätbaserade utbildningen som författaren nämner som jag inser är avgörande under lärprocessen. Dessa är goda lärgemenskaper i den digitala lärmiljö, en potentiellt utnyttjande av lärplattformens pedagogiska verktyg, en anpassad lärarroll som facilitator samt att noga överväga studenternas behov och preferenser.
Författarna, Coomy M och Stephenson J identifierar fyra aspekter som är avgörande för en framgångsrik online undervisning: dialog, engagemang, support och kontroll. Författarna identifierar fyra paradigm som är förekommande inom online utbildning. Man skulle kunna välja vilket paradigm som helst baserat på studenternas behov och preferenser. Författarna ger goda råd till användarna av de olika paradigm som jag kommer att tänka på när jag väl granskar mitt arbete i framtiden. Hratinskis identifierade faktorer är viktiga förutsättningar för lärande.
Forskning i pedagogik poängterar vikten av elevcentrerad lärande, där eleven är kunskaparen, lärande sker i samarbete med andra och läraren handleder under processen. Jag har läst gång på gång om hur detta synsätt gynnar studenternas lärande bäst och bidra till ett livslångt lärande. Vår val av vilka kommunikativa redskap för genomförande av nätbaserat lärande, hur vi organiserar den pedagogiska verksamheten i den nätbaserat lärande, samt maktaspekter rörande tillträde till och genomförande av nätbaserat lärande är avgörande för att lyckas åstadkomma en framgångsrik utbildning som gynnar studenternas lärande bäst, eller?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Intressant reflektion Alice! Du lyfter vikten av lärgemenskap i den digitala lärmiljön något som även jag under läsningens gång funderar mycket på. Det som Jimmy Jaldemark skriver i sin artikel ”om lärandets sammanhang” (2013), där han betonar lärares roll. Det är viktigt att lärare har förståelse av att skapa miljö för lärgemenskap i en annan form än det som sker på den traditionella utbildningen (campus). Utbildningen förflyttas sig med andra ord från den fysiska universitets lokal, numera utbildar sig universitetsstudent exempelvis via arbetsplats eller hemmet (som du är inne på). Problemet som uppstår här är ju när lärare inte inser betydelse av denna förändring, som vår studentkamrat Josimar uttrycker det i sin kommentar till mitt inlägg, att lärare endast flyttat sin undervisning till nätet och behåller samma pedagogiska metoder. På detta sätt så har inte lärare förståelse av den digitala lärgemenskap vilket gör att studenter saknar förutsättningar för ett deltagande och begränsat deras lärande. Konsekvenser av detta kan innebära antal avhoppar studenter ökat. Jag tror att en känsla av gemenskap i studentgrupper har en stor betydelse hur man engagerar sig i sin lärgemensamma miljö. Jag tror att exempel genom mindre aktiviteter (som vi gör nu) skapar en aktiv dialog mellan oss och inte minst en känsla av gemenskap.
ReplyDeleteHej Alice! Tack för dialogen igår! Vi kom under gårdagens dialog in på både tankar kring kvalité på undervisningen men också vad som engagerar de studerande. Utifrån det du skrivit i slutet av den här texten" avgörande för att lyckas åstadkomma en framgångsrik utbildning som gynnar studenternas lärande bäst, eller?" så tänker jag återigen på vems perspektiv man då tänker ifrån. Om de som organiserar den pedagogiska utbildningen har ett perspektiv på vad utvecklande aktiviteter samt vad som ökar chanserna till framgångsrika studier skiljer sig från det perspektiv som den studerande har (tex om deras motiv är utbytet; antal kurspoäng eller en examen) så kan uppgifter och upplägg uppfattas som meningslösa. Vi diskuterade lite hur man då kan förtydliga varje moments syfte och hur den hänger ihop med hela kursens upplägg samt vilket perspektiv man har på lärande. Där har studiehandledningen en viktig funktion som sätter alla uppgifter i ett större sammanhang och stöttar studenternas organisering i rätt riktning.
ReplyDeleteJag tror att vikten av relationen mellan kulturen och strukturen och samspelet där emellan är en viktig nyckel i att organisera en framgångsrik nätbaserad utbildning.